onsdag 10 december 2008

"Den siste tempelriddaren"

”Akko, år 1291. Medan staden brinner efter angreppet av sultanens trupper, sätter Tempelfalken segel och för bort en liten skara riddare, åt vilka ordens stormästare anförtrott ett mystiskt skrin. Skeppet försvinner spårlöst.”

”Han svängde runt hästen och under en kort stund mötte hans ögon, som låg i skuggan bakom hjälmvisiter, hennes. Hennes hjärta hoppade över ett slag där hon totalt förlamat och hjälplöst låg hopkrupen på golvet. Hästen kom mot henne, rakt mot henne…
… och innan den trängde sig förbi henne hörde hon hur mannen skrek till de andra tre ryttarna, ”Kom så ger vi oss iväg!””

Denna bok som heter ”Den siste tempelriddaren” handlar om Tess Chaykin som är arkeolog och expert inom den tidiga kristna historien, och den hjälpsamma och snälla FBI-agenten Sean Reilly.

Boken börjar med att men får veta lite kort om vad som hände med tempelriddarna år 1291, och då får vi veta om ett mystiskt skrin som tempelherrorderns stormästare har. Men skeppet sjunker och skrinet tros vara försvunnet för alltid.

Sedan när vi kommer tillbaka till nutiden, får vi träffa Tess Chaykin och hennes dotter, som är på väg till Metropolitanmuseet i New York. Tess var väldigt intresserad av utställningen som dom visade den här gången, ”Vatikanens skatter”. Och när dom väl är inne på museet hittar Tess ett gammalt skrin som är på utställning. Det står att det är det långt försvunna skrinet som tempelherrordens stormästare olyckligt drunknade med, men ingen har löst gåtan om hur man ska öppna den.

Men helt plötsligt, hör dom rop och klappningar utanför museet, så Tess och Kim går fram till fönstret och får se fyra stycken ståtliga tempelriddare med full rustning och en tunika som hade tempelriddarnas tecken på det, dom hade vita ståtliga hästar, och dom bar även svärd. När dom sedan började gå upp för trappan och mot museet, så hamnade Kim i extas och när dom sedan kom in i museet sprang Kim fram till en av hästarna. Men precis när hon skulle göra detta, ställde sig hästen på bakbenen och ryttaren till hästen drog sitt svärd. Alla började springa omkring och det var totalt kaos. Tre stycken ryttare började slå sönder skåpen och ta allt dom kunde få tag på, Den sista ryttaren var inställd på det gamla skrinet som låg en bit in i rummet. Han slog sedan sönder skåpet det stod i, och skrek till dom andra att dom skulle ge sig av.

Därefter blir Tess förhörd av den snälla FBI-agenten Reilly, som tycker att Tess historia om vad som hände och de hon kan om skrinet var väldigt skruvad. Men när Reilly hittar dom fyra ”tempelriddarna” döda på olika sätt och det hemliga skrinet, ringer hon upp Tess för att få reda på mer om Tempelriddarna. Tess blir indragen i det hela, och det slutar med att det blir en kamp om att komma först till den hemliga skatten, mellan Tess och Reilly mot dom mystiska männen som mördade de fyra ”tempelriddarna”.

Denna bok är skriven av Raymond Khoury som är en författare som har skrivit mycket manus, och detta kan man förstå genom dom väldigt noggranna person förklaringarna som är i boken.

Den här boken tyckte jag var en av dom bättre böckerna jag har läst eftersom det är den första boken ja läst där jag har fått minnen några månader senare av att jag har sett filmen till boken, men det finns ingen film. Detta tycker jag säger väldigt mycket om författaren till boken. Den är väldigt bra skriven och otroligt visuell.

Jag kan rekommendera denna bok till personer som gillar lite spänning och action i böckerna, men jag kan stort rekommendera denna bok till personer som har läst ”Da vinci-koden” av Dan Brown.

/Kevin

5 kommentarer:

Anonym sa...

Ganska bra skrivet! Jag blev lite intresserad av att läsa handlingen. Eftersom jag läst några andra Dan Brown-böcker så förstår jag att denna bok antagligen blir mer spännande dessto längre in i den man kommer.

Du skrev lite för mycket om handlingen enligt mig, men du fick i alla fall mig intresserad!

Anonym sa...

En helt klart intressant recension av en, vad jag uppfattat, ganska originell roman. Några små minus finns dock i texten. Inledningen måste jag ge ett litet minus då den inte alls speglar boken som jag förstått det. Kanske en inledning med lite mer action och ord som läsaren förstår. Vad är en "Tempelfalk"? Inledningen och efterföljande citat ger iallafall mig uppfattningen om att boken utspelar sig på medeltiden. När du sedan skriver att den handlar om en arkeolog och en FBI-agent så blir jag som läsare lite förvirrad. Längre ner i texten blir det klargör du dock att boken faktist utspelar sig under två tidsepoker (Tummen upp).

Några gånger under texten upprepar du också samma ord. Exempelvis: "hjälpsamma och snälla FBI-agenten Sean Reilly." längre ner i texten skriver du återigen "förhörd av den snälla FBI-agenten Reilly" Han måste verkligen vara jättesnäll eftersom du nämner det så många gånger :).

Du avslutar sedan texten med en lite luddig mening där du skriver att du tänker tillbaka på en film, men att det inte finns en film. Det tog ett tag innan jag förstod att du faktist menade att författaren har målat upp en film i huvudet på dig när du läst boken.

Avslutningsvis tycker jag att du har skrivit en klart intresseväckande recension av denna bok. Däremot känner jag att du borde varit lite tydligare med när du berättar om handlingen. Du hoppar lite för friskt mellan nutid och dåtid. Du har redogort handligen utan att avslöja allt för mycket. Bra att du jämför boken med Da vinci-koden då det är såpass många som läst den och det kan göra att den här boken når ut till fler människor.

Anonym sa...

Väldigt lång handligen, utveckla dina egna tankar mera.

Handligen var bra skriven och man fastnar lite grann och blir riktigt sugen på att läsa boken.

Anonym sa...

Bra recension. En sak du kunnde ändrat på var att handlingen var lite lång och att du kunde kanske dragit fler parraleller till "da vinci koden" som var lika. Men annars bra jobbat.

Anonym sa...

Hej Kevin!

När jag först hörde titeln på din valda bok antog jag att det var en bok i Guillous Arnserie, men när man läser din presentation förstår man att det istället är mycket Da Vinci-koden möter Indiana Jones. Du skriver att du har behållit boken i minnet som en film - skulle du önska att den också blir film eller föredrar du filmen i huvudet?